"The cradle of the best and of the worst", som Leonard Cohen uttryckte det. Det är intressant att vi svenskar är så kritiska mot USA. Det är liksom en gammal fin tradition att vara det. Vi går inte ut och demonstrerar när Iran avrättar homosexuella tonåringar eller när Kina fängslar tusentals oliktänkande. Det skulle t o m låta suspekt att säga: "Jag hatar Kina." Man skulle låta fördomsfull och jävligt inkrökt. "Jag hatar USA" låter mycket bättre, nästan trevligt. Det skapar en känsla av samhörighet. Samtidigt som vi hetsäter amerikansk kultur. Jag tror inte att det handlar om cynisk dubbelmoral. Jag tror det är gulligare än så. Ett slags syskonskärlek. Fast vi är inget syskon utan snarare nåt slags husdjur. Men ett krävande husdjur. Vi har en annan måttstock för USA än för världens alla mördarnationer. Det är kanske bra det. Det är ungefär som med Israel. Vi älskar att kritisera den enda fungerande demokratin i Mellanöstern.
Men ibland skulle jag vilja se samma patos när mördardiktaturerna är i farten. Att vi alla samlas på Sergels Torg nästa gång de muslimska fundamentalisterna tänker stena någon otrogen kvinna till döds i Iran. Men det kommer inte att hända. Det är kanske för mäktigt att ta sig an den riktiga ondskan. Man blir liksom matt. När jag och J skulle resa på charter till Egypten hade hundratals homosexuella just arresterats och fängslats utan rättegång i Kairo. Försvunnit precis som oskyldiga människor under militärjuntan i Chile och Argentina. Ändå åkte vi på charter och låg och plaskade i Röda havet. Har man ett personligt ansvar?
8 kommentarer:
ja, man har ett personligt ansvar. men man kan axla det på olika sätt.
om ni åker till Egypten och plaskar så tror jag inte att de homosexuella där hatar er för det. varför ska bojkotten alltid vara det första man tänker på? bojkotter i sig behöver inte vara särskilt verksamma, se bara på Irak.
om ni efter ert besök skriver ett bekymrat eller argt brev till Egyptens premiärminister och protesterar mot arresteringarna så har ni ju ändå gjort något vettigt! samtidigt som ni livnärt några troligen oskyldiga egyptier inom turistnäringen.
om man sen i brevet skriver att man tänker göra sitt bästa för se till att alla homosar i hela världen bojkottar Egypten som turistland pga det skedda, så tror jag också att det är mer verksamt än att bara låta bli att åka till landet. kommunikation!
Eva
I quite agree! Enda problemet är att jag skriver inget brev. Varför lägger jag energi på fel saker?
Tror inte heller på bojkott. Dessutom var många egyptier ledsna över att européer inte längre vågade hälsa på.
Tänkte jag skulle lägga mig i. I politik för en gångs skull. Det kommer inte hända igen. Jag lovar. :-) Men när det gäller USA och Israel. Är det inte just det som är så provocerande. Att de är demokratier? Sabbar liksom vår världsbild. Eller åtminstone min naiva som jag länge odlat. Att om bara alla länder blev demokratier skulle det bli fred på jorden - allas vår högsta önskan? Och nu när USA, världens största demokrati, och Israel kan strunta i internationella lagar och mänskliga rättigheter för att bekämpa terrorismen. Fritt fram för tex Kina att göra samma sak. Fast med en lite annan definition på terrorism... Eller är jag ute och cyklar? Eller snorklar på djupt vatten...
Nej det är nog jag som snorklar på djupt vatten. Utan cyklop.
Det kanske handlar om att vår världsbild sabbas. Men jag tycker ändå det är lite konstigt. De flesta demokratier har ju mycket på sitt samvete. T ex Frankrike som tjänade på att Saddam satt vid makten och blundade för hans övergrepp på befolkningen. Hade västvärlden väckt opinion då mot Saddam hade det kanske sett annorlunda ut nu, men vi är så upptagna med att kritisera USA.
Det kanske är som om att en god vän slagit ihjäl eller våldtagit någon. Såklart man blir förbannad och jävligt ledsen. SÅ ska det inte vara. De dumma förväntas vara dumma och de snälla (demokratierna) vara snälla. Också går farbror Sam, vår kompis, på fyllan och slår sönder en bil hos grannen. Såklart man blir arg och ledsen. Ja, besviken. Och försöker skrika, gråta bortfällingen till rätta. Fast allt är såklart bara en synvilla. Vad är en demokrati då? Och har vi någonsin varit kompisar?
Borde inte farbror Sam ha vuxit upp och slutat svina runt?
hmmm... USA var ju inte någon ljusets riddarvakt i Irakfrågan tidigare. Bevisen på att det fanns massförstörelsevapen var ju bland annat kvittona Pentagon hade efter att ha sålt grejerna till Saddam. Så att kritisera Frankrike men inte kritisera USA vore väl tokigt? Nåt hot om invasion kom inte heller när kurderna gasades. Av de otäcka mördarregimerna i världen så är det väl bara en två-tre som sitter utan USAs goda minne. Så nog tål jänkarna att kritiseras. Huruvida Israel är en demokrati låter jag vara osagt. Rösträtt efter rastillhörighet brukar diskvalificera ett land från finrummen. Likaså politiska mord utomlands. Att Sharon var bredare än han var lång har naturligtvis inget med nånting att göra.
Bojkott, sanktioner och opinionsbildning får man ju säga funkade på Sydafrika, tveksamt om det skulle funka på Nordkorea...
Jag ogillar Frankrikes dubbelmoral. När USA invaderade Irak protesterade hela Frankrike med Chirac i spetsen och skrek "Salo les americains" som de alltid gör och försökte framstå som fredsänglar fast det bara var sina oljemiljarder de ville skydda.
Alla vill skydda sina oljemiljarder... I ett större perspektiv så tror jag att USA var, och är, oroade över Saudiarabien. Det är ju USAs enda riktiga allierade bland arabstaterna, och samtidigt det mest fundamentalistiska. Kom ihåg WTC-kaparnas nationalitet, inte var dom irakier. Oljan räckte nog inte som skäl att invadera Irak, men sammantaget med ett mål att tvinga fram en lydregim mitt i arabvärlden och en rejäl dos gammal hederlig kristen fundamentalism så räckte det mer än väl. Krydda det hela med glädjekalkyler om irakiska soldater som överräcker blommor och ett jublande folk så är du redan i en Abrams-stridsvagn på väg mot Bagdad...
Vad det gäller Frankrike så var det nån som sa att man vet att världen är galen när fransmännen anklagar amerikanerna för att vara arroganta...
Skicka en kommentar