Jag har också stått utanför Rue de Fleurus 27. Fråga mig inte varför. Andra kanske la blommor på Jim Morrisons grav men jag har aldrig gillat The Doors. Så jag stod utanför Rue de Fleurus 27. Måste ha varit 19 år. Inte lyckades jag förnimma något. Men där bodde Alice och Gertrude och gubevars även Gertrudes man Leo. Picasso tog dit alla sina kvinnor för att de skulle bli godkända av Getrude. De blev tydligen förhörda utan att ens få nåt att dricka. Men när de svarade nåt som misshagade Gerrtrude stack Alice fram sitt kakfat och tvingade i kvinnan en riktigt torr kaka. Var har jag läst det och varför minns jag det? Och varför tycker jag sånt är komiskt? Det finns personer som känner mig ganska väl och som säger att jag inte har någon humor. Skrattar på fel ställen. Skrattar för ofta. Säkert tecken. Eller bara en sjabbig persona. I vilket fall kanske det var därför Picasso bytte kvinna så ofta. De stod inte pall för Gertrude. Sen gick jag väl till Luxembourgträdgården och hängde. Eller vandrade tårögd i blåsten längs Seine. Vad jag ville säga var att man kan klä sin längtan i vad som helst. Jag har på känn att det inte är över än. Nån gång kommer jag säkert att stå och hänga utanför Patrick Whites villa i Centennial Park i Sydneys södra förorter. Det är väl nåt projektivt. Paris var i alla fall ganska ödsligt på sina håll och på vägen hem från Balzacs grav såg jag en vild hund. Sen stannade jag på hotellrummet varje kväll. Gick hela dagarna omkring och låg hela kvällarna i sängen och läste. Nu skulle jag gjort tvärtom. Så vem säger att man inte förändras. Man blir mer och mer rädd för döden. Idag på tunnelbanan såg jag reklam för Humanova. En bild av en saliggjord kvinna med ett inre lugn. Rubriken löd: "Nu hinner jag leva". Och A sa: "Och snart ska du dö". Och så garvade vi. Den typen av reklam för skylla sig själv.
Elakartade underlåtelser
Spred sig i hans tomma rum
Läkarna maktlösa
Fåtöljen andas fortfarande
Värmen från hans kropps
Försent
Såna där som Humanova säljer oss billigt. "Det finns inget så lättexploaterat som människors ensamhet. Det ligger till grund för hela min affärsverksamhet." K Lugn. Det är inte så dumt ibland att göra saker mer problematiska än de är. Det finns ett slags respekt i det. Eller hur?
8 kommentarer:
Hallå - här fanns det en del att invända!
För det första - varför svart bakgrund, varför just nu? Vad betyder det? Visst, det räcker att läsa dagens blogg och förstå att du är lite down, men fullt så drastisk behöver du ju inte vara!
För det andra - att du inte har humor tyder på att du inte känner dig själv tillräckligt väl. Det är din inre röst som säger att du skrattar på fel ställen och för ofta - inte vi i den riktiga världen - fråga så får du svar!!
För det tredje - kanske Paris i sommar - dag som natt, spelar ingen roll när du är vaken.
För det fjärde - är du rädd för döden lever du inte tillräckligt!
Såja!
Har en del att invända mot dina invändningar.
För det första: visserligen är bakgrunden svart men texten är ju vit, ljus å fin. Och det är väl den som räknas! Och jag är absolut inte down, tvärtom!
För det andra: Min inre röst är mycket pålitlig.
För det tredje: Paris har blivit hårt, stort och kallt. Åtminstone säger min inre röst det. Och för långt från havet på sommaren.
För det fjärde: Är du inte rädd för döden har du starka inre försvar. Så är det.
Men tack för kommentaren AU! :-)
Det där köper jag inte!
Din blogg är nattsvart, lite vit text här och var . . . !
Som om du brukar lita på din inre röst?!
Åk till Paris!
Döden tar vi en annan gång ;)
Du är hopplös.
Men jag tar gärna döden nån helt annan gång.
Paris behöver inte vara så hårt och kallt. Om vi håller tummen i valet. Stort är det visserligen. Men vi har krymt ihop det till en liten kroppsvarm kärleksboll. Så titta genast in hos oss och värm dig, gode man.
Jag visste det! Söder är livsfarligt!! Bara en massa bråk och huliganer - är du oskadd?!
Blogga lite så vi vet att du lever, vetja'!
Jag lever. Jag tvivlar på min sinnesnärvaro. Satt ju på balkongen i godan ro när det hela pågick utan att märka nåt. Det var ett väldigt vackert ljus över betongen på Nybohov.
Men Söder är helt klart livsfarligt. Som livet.
Touché!
Skicka en kommentar