Har sett om filmen. Man blir strukturerat förbryllad. Eller ostrukturerat insiktsfull. Den känns som såna där fragment av drömmar man har kvar i huvudet och som plötsligt dyker upp mitt på blanka eftermiddan och som ger en känsla av att det finns nånting mer. Det säger förresten Laura Dern i filmen. "There is something more!" Hon vet inte vad, men nånting är det. Ingen omkring henne fattar nånting. Kusligt. Lynch har i alla fall gjort ett mästerverk.
Här kommer några fritt hängande tankar om filmen:
1. Min förra beskrivning av filmen var helt uppåt väggarna. Jag var för påverkad av Mulholland Drive. Önskedrömsteorin var fel. Däremot tror jag på den feministiska vinkeln, och på ljusets betydelse. Men ljuset är kanske så banalt som en symbol för vetskapen? Och den som vet något är mannen med glödlampan, Krimp.
2. Jag tror filmen handlar om det här: En tragisk händelse i Polen får nytt liv när en film ska sättas upp i Hollywood. Skådespelarna drabbas av den förbannelse som vilat över historien sedan urminnes tider. De dras in i historien som tar över deras identiteter. Nikki (Dern) lyckas dock hålla en fot utanför identitetsförvirringen. Hon försöker få sin motspelare att förstå att någoning pågår som är utanför deras kontroll men han förstår det inte. Hon försöker ta sig tillbaka till sig själv som Nikki men förs längre och längre in i sin påtvingade identitet som Sue och in i berättelsen. Berättelsen verkar handla om en kvinna som farit illa (eller gjort illa) i Polen och vars förtvivlan håller henne instängd. Sue/Nikki tvingas färdas igenom den andra (polska) kvinnans tragedi för att kunna befria henne. Först när hon dött (som Sue) klarnar allt för henne och hon går iväg och möter den onde Krimp (som på sätt och vis är hon själv i en förvriden/förljugen version) som hon skjuter. Därmed bryts förbannelsen och den polska kvinnan befrias med en kyss. En stor lättnad infinnner sig som gestaltas av en underbar helt lycklig dans till en sång av Nina Simone, Sinner Man.
3. Det talas om en obetald skuld. Nikki blir genom sin medverkan i filmen utsedd till att betala den skulden, vilket hon verkar lyckas med. Men vad är den polska kvinnan egentligen skyldig till? Är det i själva verket hon som är mördaren? För att besvara den frågan måste jag se om filmen eller konsultera panelen, dvs ni som läser det här. Men den polska kvinnan som hålls fången i rum 47 är väl samma kvinna som är ute och promenerar i Lodz mitt i natten just när mordet på skådespelarna begåtts? Och som stoppas på gatan av Krimp som påpekar hennes koppling till den mördade kvinnan.
4. Den polska kvinnan tycks vara samma person som i äldre version dyker upp som sierska hemma hos Nikki. Är det hon som behöver bli befriad, genom att Nikki löser henne från skulden. Är det hon som styr hela handlingen?
2 kommentarer:
Ett. Ja glödlampan, vetskap eller upplysning det tror jag på. Krimp med glödlampan i munnen när Sue eller Nikki eller vem sjutton det var plockar upp skruvmejseln.
Det börjar blir rörigt i mitt huvud. Börjar bli dags att se om filmen igen.
Två. Hollywood-storyn tycker inte jag känns så verklig. Så där håller jag nog inte med helt. När de börjar repetera scen 35 (typ eller vilken det var) så tänker jag att de i repetitionen börjar närma sig den riktiga historien. Så avbryts de av någon som långt senare visar sig vara Sue/Nikki som flyr in i Smithy's hus. Jag tänker att hon inte vill minnas den verkliga historien än och därför avbryter repititionen?
Tre. Ja och Smithy's hus är väl en bordell? Kanske är den verkliga polskan prostituerad, för att hon behöver pengar. Att hon har en ekonomisk skuld av något slag. Kanske för enkel förklaring, jag vet. Är det inte 9:45 hon är ute och promenerar och träffar Krimp?
Fast egentligen är väl klockan efter midnatt och hon ligger döende på gatan?
Fyra. För hon dör tror jag. Efter midnatt och i typ dödsögonblicket så fixar hon till allt i sitt huvud. Sonen och mannen kommer hem. Hon lever ett långt liv och blir gammal. Alltså blir den gamla tanten med brytning. Och det härliga drivet i slutscenen. En sån där happy-end-fixar-dröm, som man kanske får när man dör oavsett hur illa man haft det?
Fast jag vet inte. Hur fasen kommer kaninerna in i bilden. Och allt annat mysko...?!
Klockslagen känns viktiga. Men "efter midnatt" känns mer symboliskt, typ nånting som är 'over due'. Som en räkning.
Jag tror att den polska kvinnan lever vidare och när hon blir gammal ser sin chans att betala tillbaka skulden genom att få huvudrollsinnehavaren att genomlida hela infernot. "A brutal fucking murder" som hon säger. Hur vet hon det? Var det hon som begick det?
Krimp sticker till inland empire. Varför? För att han inte finns utan bara är en symbol för skulden? Det är han som ser till att den cashas in genom nikki.
Jag tror hollywood-storyn är verklig. Sue inser att hon är Sue och inte kan komma tillbaka till Nikki. Det är genom att gå in i gränden och följa skriften på väggen, Axxon N, som hon inser att hon är fast. Därför blir hon helt förtvivlad. Vem skulle inte bli det om man inser att ens identitet har liksom kapats? Hon försöker ta sig ut ur huset, försöker få Billy att se henne, men just då är Billy Devon, han är alltså kvar i den verkliga identiteten och kan därför inte höra henne.
Smithys hus blir då snarare ett fängelse där straffet ska avtjänas. Eller ett fiktivt rum där allt är möjligt. Eller... ok kanske en bordell. Men varför? Man kan se det som motsatsen till en bordell, en frizon.
Kaninerna... måste nog se om filmen. Men just nu känns det som om de är sambandscentralen mellan de olika dimensionerna. Typ.
Skicka en kommentar